Efter att bordet installerats hemma på altanen fick sonen ett brev hem i brevlådan från områdets fastighetsskötare med det klara direktivet att han omedelbart skulle ställa tillbaka bordet. Han skrev tillbaka att han minsann hade byggt bordet själv och så vitt jag vet har ingen ursäkt dykt upp ännu. Men på altanen till den lilla lägenheten myser han i sommarsolen med sina kompisar på sitt fina bord av gammal trätrall.
Up cyklinggenen är nog något som Magnus ärvt från sin morfar, för det här roliga bordet har nämligen den mannen byggt för många år sedan. Helt unikt i sitt slag skulle jag tro : ). Sen är det nog så att det här med återbruk är något vi kan lära och ta till oss av våra gamla. Det är vi som lever i slit och släng åldern. Går vi två generationer upp så hittar vi en massa kunniga hantverkare och påhittiga återbrukare. Enda skillnaden är att för dem var det naturligt att ta till vara på det som fanns, nu är det så ovanligt att det blivit trendigt. En bra och kreativ trend tycker jag.
Kerstin bland handymans med sinne för up cykling.